Paradigms in Swedish as a second language – Curricula for primary school and secondary school in swedish as a second language
Keywords:
Curriculum analysis, Swedish as a second language, Second language development, Second language teaching, AppraisalAbstract
This article analyzes and compares the curricula of Swedish and Swedish as a second
language for primary and secondary school. The school subject of Swedish as a second
language is young, and its ideological foundation has not been debated to any large extent, in
contrast to Swedish. This article analyzes the curricula of both subjects in terms of “paradigms”,
i.e. beliefs and conceptions on a school subject, and the Appraisal system developed within the
framework of Systemic functional linguistics. In comparison, the curriculum of Swedish as a
second language turns out to be more oriented towards skills and communicative paradigms, at
the expense of paradigms related to personal growth, literature or Bildung. Also, the curriculum
seems to have weak connections to research on second language development or education.
The article also gives an overview of the Swedish school system with special focus on
education for immigrants and multilingual students.
Downloads
Download data is not yet available.
References
Ask, S. (2005). Tillgång till framgång. Växjö: Institutionen för humaniora, Växjö universitet.
Axelsson, M. & Magnusson, U. (2012). Flerspråkighet och kunskapsutveckling. In K.
Hyltenstam, M. Axelsson & I. Lindberg (Eds). Flerspråkighet – en forskningsöversikt (pp.
247–367). (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012.) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ball, S., Kenny, A. & Gardiner, D. (1990). Literacy, politics and the teaching of English. In: I.
Goodson & P. Medway (Eds). Bringing English to order (pp. 47–86). London: Falmer.
Fraurud, K. & Boyd, S. (2006). The native/non-native speaker distinction and the diversity of
linguistic profiles of young people in Swedish multilingual urban contexts. In F. Hinskens
(Ed.). Language Variation – European Perspectives (pp. 53–69). Amsterdam: Benjamins.
Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning
i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. (Gothenburg studies in educational
sciences 310.) Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs
universitet.
Hellberg, S. (2002). Svenskämnets röster. In B. Falkevall & S. Selander (Eds). Svenskämne i
kris (pp. 83–103). Stockholm: HLS Förlag.
Hellberg, S. (2008). Konflikter i grundskolans kursplaner för svenska. Språk och stil. Tidskrift för
svensk språkforskning 18, 6–37.
Hyltenstam, K. & Milani, T. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. In
K. Hyltenstam, M. Axelsson & I. Lindberg (Eds). Flerspråkighet – en forskningsöversikt (pp.
17–152). (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012.) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Kulbrandstad, L-A. (2002). Større språklig mangfold – didaktiske utfordringer for norskfaget.
Tospråklig oplælring og inkludering i den flerkulturelle skolen. Rapport fra konferanse.
Høgskolen i Oslo 15–16 september 2001 (pp. 304–316). Oslo: Senter for
kompetanseutvikling i den flerkulturelle skolen.
Liberg, C., Wiksten Folkeryd, J. & af Geijerstam, Å. (2012). Swedish – An updated school
subject? Education Inquiry 3(4), 477–493.
Lindberg, I. (2009). I det nya mångspråkiga Sverige. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för
didaktik och utbildningspolitik 18(2), 9–37.
Lundström, S., Manderstedt, L. & Palo, A. (2011). Den mätbara litteraturläsaren. En tendens i
Lgr11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen. Utbildning & demokrati 20(2), 7–26.
Magnusson, U. (2013). Skrivande på ett andraspråk. In K. Hyltenstam, & I. Lindberg (Eds).
Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle (pp. 633–660). Lund:
Studentlitteratur.
Malmgren, G. (1992). Gymnasiekulturer: lärare och elever om svenska och kultur. (Pedagogiskt
utvecklingsarbete vid Lunds universitet 92:188.) Lund: Lunds universitet.
Malmgren, L-G. (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Martin, JR. & Rose, D. (2010). Working with Discourse. Meaning Beyond the Clause. London &
New York: Continuum.
Myndigheten för skolutveckling (2004). Kartläggning av svenska som andraspråk. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Ortega, L. & Byrnes, H. (2008). The Longitudinal Study of Advanced L2 Capacities. New York:
Routledge.
Sawyer, W. & van de Ven, P. (2007). Paradigms of Mother Tongue Education. L1 – Educational
Studies in Language and Literature 7(1), 1–20.
Skolinspektionen [Swedish Schools Inspectorate] (2010). Läsprocessen i svenska och
naturorienterande ämnen, årskurs 4–6. Rapport 2010:5. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2004). Utbildningsinspektionen 2004 ur ett
nationellt perspektiv – en analys av inspektionsresultaten. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2005). Svenska och svenska som
andraspråk årskurs 9. Nationella utvärderingar av grundskolan 2003. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2008). Med annat modersmål – elever i
grundskolan och skolans verksamhet. Stockholm: Fristzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2011). Utbildningsresultat. Riksnivå.
Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och
vuxenutbildning. Rapport 356:2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2011b). Curriculum for the compulsory
school, preschool and the recreation centre, 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2013). Skolverkets lägesbedömning 2013.
Rapport 387. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2013b). Grundskolan – betyg och prov –
riksnivå. Tabell Ic: Elever som avslutat årskurs 9 läsåret 2011/12 och har behörighet till
nationellt program. Retreived from: http://www.skolverket.se/statistik-ochanalys/
statistik/2.4290/2.4291
Taguma, M., Kim, M., Brink, S. & Telteman, J. (2010). OECD reviews of migrant education,
Sweden. (OECD reviews of migrant education 2077-6802.) Stockholm: OECD, Sverige.
Utbildnings- och kulturdepartementet, 2006. Likvärdighet i utbildningen. Tematisk granskning.
Sveriges landrapport. (Utbildnings- och kulturdepartementets skriftserie, rapport nr 9.)
Stockholm: Fritzes.
van de Ven, P. (2004). Stabilities and changes in (mother tongue) education. In S. Kiefer & K.
Sallamaa (Eds). European Identities in Mother Tongue Education (p. 75–94). Linz:
Universitätsverlag Rudolf Trauer.
Axelsson, M. & Magnusson, U. (2012). Flerspråkighet och kunskapsutveckling. In K.
Hyltenstam, M. Axelsson & I. Lindberg (Eds). Flerspråkighet – en forskningsöversikt (pp.
247–367). (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012.) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ball, S., Kenny, A. & Gardiner, D. (1990). Literacy, politics and the teaching of English. In: I.
Goodson & P. Medway (Eds). Bringing English to order (pp. 47–86). London: Falmer.
Fraurud, K. & Boyd, S. (2006). The native/non-native speaker distinction and the diversity of
linguistic profiles of young people in Swedish multilingual urban contexts. In F. Hinskens
(Ed.). Language Variation – European Perspectives (pp. 53–69). Amsterdam: Benjamins.
Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning
i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. (Gothenburg studies in educational
sciences 310.) Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs
universitet.
Hellberg, S. (2002). Svenskämnets röster. In B. Falkevall & S. Selander (Eds). Svenskämne i
kris (pp. 83–103). Stockholm: HLS Förlag.
Hellberg, S. (2008). Konflikter i grundskolans kursplaner för svenska. Språk och stil. Tidskrift för
svensk språkforskning 18, 6–37.
Hyltenstam, K. & Milani, T. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. In
K. Hyltenstam, M. Axelsson & I. Lindberg (Eds). Flerspråkighet – en forskningsöversikt (pp.
17–152). (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012.) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Kulbrandstad, L-A. (2002). Større språklig mangfold – didaktiske utfordringer for norskfaget.
Tospråklig oplælring og inkludering i den flerkulturelle skolen. Rapport fra konferanse.
Høgskolen i Oslo 15–16 september 2001 (pp. 304–316). Oslo: Senter for
kompetanseutvikling i den flerkulturelle skolen.
Liberg, C., Wiksten Folkeryd, J. & af Geijerstam, Å. (2012). Swedish – An updated school
subject? Education Inquiry 3(4), 477–493.
Lindberg, I. (2009). I det nya mångspråkiga Sverige. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för
didaktik och utbildningspolitik 18(2), 9–37.
Lundström, S., Manderstedt, L. & Palo, A. (2011). Den mätbara litteraturläsaren. En tendens i
Lgr11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen. Utbildning & demokrati 20(2), 7–26.
Magnusson, U. (2013). Skrivande på ett andraspråk. In K. Hyltenstam, & I. Lindberg (Eds).
Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle (pp. 633–660). Lund:
Studentlitteratur.
Malmgren, G. (1992). Gymnasiekulturer: lärare och elever om svenska och kultur. (Pedagogiskt
utvecklingsarbete vid Lunds universitet 92:188.) Lund: Lunds universitet.
Malmgren, L-G. (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Martin, JR. & Rose, D. (2010). Working with Discourse. Meaning Beyond the Clause. London &
New York: Continuum.
Myndigheten för skolutveckling (2004). Kartläggning av svenska som andraspråk. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Ortega, L. & Byrnes, H. (2008). The Longitudinal Study of Advanced L2 Capacities. New York:
Routledge.
Sawyer, W. & van de Ven, P. (2007). Paradigms of Mother Tongue Education. L1 – Educational
Studies in Language and Literature 7(1), 1–20.
Skolinspektionen [Swedish Schools Inspectorate] (2010). Läsprocessen i svenska och
naturorienterande ämnen, årskurs 4–6. Rapport 2010:5. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2004). Utbildningsinspektionen 2004 ur ett
nationellt perspektiv – en analys av inspektionsresultaten. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2005). Svenska och svenska som
andraspråk årskurs 9. Nationella utvärderingar av grundskolan 2003. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2008). Med annat modersmål – elever i
grundskolan och skolans verksamhet. Stockholm: Fristzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2011). Utbildningsresultat. Riksnivå.
Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och
vuxenutbildning. Rapport 356:2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2011b). Curriculum for the compulsory
school, preschool and the recreation centre, 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2013). Skolverkets lägesbedömning 2013.
Rapport 387. Stockholm: Fritzes.
Skolverket [Swedish National Agency for Education] (2013b). Grundskolan – betyg och prov –
riksnivå. Tabell Ic: Elever som avslutat årskurs 9 läsåret 2011/12 och har behörighet till
nationellt program. Retreived from: http://www.skolverket.se/statistik-ochanalys/
statistik/2.4290/2.4291
Taguma, M., Kim, M., Brink, S. & Telteman, J. (2010). OECD reviews of migrant education,
Sweden. (OECD reviews of migrant education 2077-6802.) Stockholm: OECD, Sverige.
Utbildnings- och kulturdepartementet, 2006. Likvärdighet i utbildningen. Tematisk granskning.
Sveriges landrapport. (Utbildnings- och kulturdepartementets skriftserie, rapport nr 9.)
Stockholm: Fritzes.
van de Ven, P. (2004). Stabilities and changes in (mother tongue) education. In S. Kiefer & K.
Sallamaa (Eds). European Identities in Mother Tongue Education (p. 75–94). Linz:
Universitätsverlag Rudolf Trauer.
Downloads
Published
2017-08-04
How to Cite
Magnusson, U. (2017). Paradigms in Swedish as a second language – Curricula for primary school and secondary school in swedish as a second language. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), 61–82. Retrieved from https://iejee.com/index.php/IEJEE/article/view/33
